Efter att både flygresa och transfer klaffat lika bra som alltid, kunde vi installera oss i lägenheterna i Molveno, och direkt ta en rundtur på byn och ner till den underbara sjön. Dagen avslutades med middag på Hotel Alexander.

Denna soliga dag inleddes med ett mycket tidigt dopp i den spegelblanka sjön, som ju är en av de stora fördelarna med att bo i Molveno en vecka. Rosorna var klädda i daggdroppar efter en fuktig och kylig natt. Dagens vandring inleddes med en tur upp genom byn och fram till vandringsvägen. Därefter påbörjade vi en delvis ganska brant stigning upp till platån som ledde vidare mot Passo Lasteri. Några valde att avvika nedåt på c:a 1600 meters höjd. Andra fortsatte längs en allt flackare led som slutligen gav lön för mödan med en fantastisk utsikt över Brentamassivet med flera toppar över 3000 meter. Därefter en brant nedstigning till Passo Clamer och vidare till alpstugan Croz dell'Altissimo för en kort paus. Slutligen en lång men smidig promenad på grusvägen längs forsen, tillbaka till byn dit vi kom i skymningen.

Vi inledde dagen med en promenad söderut genom byn, längs stranden och förbi det gamla sågverket som numera är ett litet museum. Därefter en stigning upp genom skogspartiet till Croz Pegolotti. Vi kom sedan upp till ängarna vid Malga Ceda och fortsatte ytterligare hundra höjdmeter upp till Ceda Bassa med omväxlande terräng. Sedan brant nedför längs stig och grusväg till byn och ett välbehövligt bad i sjön. Temperaturen höll sig runt 30-gradersstrecket. Middag och italiensk lösglass avslutade även denna dag.

Vi tog morgonbussen upp till Andalo för att kunna ta oss an bergsmassivet Paganella på bästa sätt. Det blev en lagom brant tur längs skidbackarna de tusen höjdmeterna upp till toppen och restaurangen där vi tog en härlig fika på träbänkarna i gassande sol. Därefter en enkel vandring längs bergskammen med stup och imponerande utsikt åt vänster. Dimman kom och gick. Vi fortsatte nedåt över blomsterängar och genom raviner till skogsområdet efter Passo San Giacomo. Här huserar ett antal björnar men vi fick inte se någon av dem. Hela tiden hade vi en härlig vy över vår sjö.

Första dagen av tvådagarsvandringen till alpstugan Pedrotti. Vi tog linbanan till Rifugio Pradel på 1359 meters höjd. Därifrån en smidig tur längs terrassen förbi Montanara och ned i skogspartiet med de små grottorna. Återigen kom vi till alpstigan Croz dell'Altissimo och stannade för fika. Dagen blev blåsig och vi fick påhälsning av en liten regnskur, men torkade snabbt upp när solen kom tillbaka. Efter fikastugan blev det en ganska ansträngande stigning upp till alpstugan där vi skulle sova. Vi pustade ut och tog sedan korta eftermiddags- och kvällsturer i området.

Tvådagarsvandringens andra dag blev solig men kyligare än tidigare dagar. Vi inledde med en tur över stenig terräng och högt över Val Ceda. Det gick sakta utför innan det var dags för 200 meters stigning till Passo di Ceda. Där pausade och njöt över utsikten åt alla håll innan vi fortsatte en lång vandring genom dalen till sjön och byn. Det blev extra lyxigt med middag och glass vid sjön efter detta tvådagarspass.

Sista vandringsdagen innebar en tur runt hela sjön, och därmed nästan ingen stigning. Efter smaskig fika vid Baita Fortini blev det bad i sjöns södra ände. Solen fortsatte gassa och vi vandrade vidare, längs sjöns östliga strandremsa. Vi avslutade veckans kulinariska äventyr på en bosnisk restaurang.

Vi gav oss iväg mot Venedig på morgonen och efter inkvarteringen på rummen kunde vi åka in till stadens kärna vid 15-tiden.

En heldag i Venedig, före hemresa.